Nyligen skållades ett antal grisar till döds, både i Sverige och Finland; då hette det stress på arbetsplatsen. Nu visar flera rapporter på att Danska grisar vanskötts i stor omfattning. Grisar misshandlas, stressas, packas tätt, hålls instängda inomhus, nedsmutsade av avföring, angripna av sjukdomar – där de sen, oftast i förebyggande syfte, pumpas full med antibiotika. När Torbes Paulsen, som är ordförande för Danmarks svinproducenter, sen säger att ”du skall inte tro att jag har 1700 suggor här ute för att de är söta djur som jag skall klia bakom örat. Jag har dem för att jag skall tjäna pengar på dem”, så visar detta på ett ofattligt kallsinne över djurens väl och ve.
Det hade varit rätt enkelt att skylla på den kapitalistiska effektivitetsfilosofin– men det handlar lika mycket om värdegrundfrågor: djuren ses enbart som ett objekt utan några som helst kapacitet för känslor - enbart råvaror i en produktionskedja. Detta är storskalighet och vinstmaximering när det är som sämst. Dessutom är den tragikomiskt att Torbes hänvisar till kliandet bakom örat, då det sägs att grisar njuter oerhört mycket av detta.
Bedrövligt är ordet. Lagstiftningen måste bli tuffare på EU-nivå, ursprungsmärkningen bättre, men inte minst är det upp till konsumenter att ställa etiska krav.
Så nästa gång: skall man köpa den billiga grisen i säcken, eller satsa på Svenskt kött (helst ekologiskt och närproducerat om det finns)? Eller varför inte byta ut Grisen mot ett vegetariskt alternativ varannan gång?
[Updatering 27 Maj]
Professor Bo Algers, vid landbruksuniversitetet, uttalar sig om de Svenska grisarnas situation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar