2013-04-10

Skapa en uppdaterad Boråsmodell


Det har hänt mycket sedan jag flyttade till Borås för 13 år sedan. Det finns idag ett så härligt driv i staden och mycket framåtanda som smittar av sig. Det är roligt att vara förtroendevald i Borås. Borås tog förra året ett mycket stort steg framåt genom att anta en vision för Staden. En vision som uttryckligen säger att Borås skall bli långsiktigt hållbar till 2025. Jag kan inte nog poängtera vikten av denna vision och samtidigt understryka hur hårt vi måste jobba för att uppnå denna vision. Nu är det verkstad som gäller. 

För att denna strävan skall fungera långsiktigt och hålla över mandatperioder måste alla människor som jobbar med att förverkliga visionen känna sig som visionsbärare och delaktiga i arbetet. Uppgiften måste kännas meningsfull på alla plan i organisationen. Alla bidrag är viktiga. Att skapa ett hållbart samhälle kräver en stor kollektiv insats av kreativitet, nytänkande och kunnande. Dessvärre kan det finnas många hinder för en sådan utveckling: kortsiktiga beslut; otydligt ledarskap; flera beslutskedjor; ensidigt fokus på ekonomi; motverkande beslut; hämmande hierarkier; ideologiska låsningar; korridorsbeslut; icke-transparanta processer; misstroende mellan politiker och tjänstemän och så vidare. Några av dessa hinder lyfter Delegationen för Hållbara Städer (2012) fram som kritiska barriärer för att kunna skapa hållbara städer.

Stadsrevisionens senaste rapport sätter fingret på ett par viktiga punker som många upplever som stora hinder för att skapa en organisation som fungerar långsiktigt. Revisionen problematiserar det som ibland kallas för "Boråsmodellen". Det är framför allt den ofta oproblematiserade sammanblandningen mellan politik och tjänstemän som lyfts fram i rapporten. Det handlar om en förvaltningskultur med starka politiker som inte sällan fungerar som operativa chefer och där tjänstemän används som rena utförare. Men även tvärtom där höga och inflytelserika tjänstemän agerar politiskt i kulisserna. 

Detta lyfts ibland fram som ett effektivt arbetssätt. Jag menar att detta är dessvärre fel om målet är en kreativ, nytänkande och en långsiktig organisation som fungerar över mandatperioder. Boråsmodellen kan vara effektiv för det enskilda beslutet eller effektiv för ett antal inflytelserika tjänsteman eller politiker - på kort sikt. Men nackdelarna överväger dessvärre fördelarna på lång sikt. Risken med snabba, icke-transparenta och ogenomtänka beslut ökar; otydligheten mellan politiken och de anställda ökar; risken för beslut och processer som motverkar varandra ökar och så vidare. Men framför allt skapar detta arbetssätt en rädd och defensiv förvaltningskultur. En kultur där “vet din plats i hierarkin” snarare än “kom med kreativa ideér och lösningar” genomsyrar arbetet; i en sådan miljö trivs varken nya idéer eller människor.

För att kunna möta hållbarhetsutmaningar och tänka nytt måste vi skapa en tillåtande och kreativ organisation. Vi bör inte heller kasta ut barnet med badvattnet. Det går att hitta många goda lösningar för att etablera en “gråzon” mellan “Hur” och “Vad”. 

Kan vi skapa en “Boråsmodell 2.0”. En förfinad modell som både tillåter politiker att jobba tätt ihop med förvaltingarna, men som samtidigt ger tjänstemännen mandat och utrymme för att utmana politiker med idéer och lösningar som går utanför de ideologiska ramarna? En modell som nyttjar den stora mängden kunskap och erfarenheter i organisationen? En modell som dessutom bygger på starkt inflytande av civilsamhället och medborgare? En modell som på samma gång är transparent och tydlig? Detta är helt avgörande. Förändringen börjar innifrån. Organisationen. Men det är också där de största barriärerna kan finnas. Låt oss riva dessa!

PS. Det finns flera förvaltningar i Borås som har utvecklat intressanta arbetssätt och metoder. Det kommer att komma ett inlägg om hur man kan jobba praktiskt med problematiken.